Ja alltså han kom ju natten efter att jag bloggade förra gången så han var bara 50 minuter "sen". Det är en underbar liten människa som nu är tre veckor. Mammarollen är ny men ändå självklar på något skumt sätt. Han är så liten men ändå är det han som bestämmer. Oftast vill han äta eller sova, men ibland kan han vara vaken och bara vara sällskaplig, som i morse när han var med mig när jag åt frukost.
5 kommentarer:
Åh, jag ser att han redan tränar för dirigentrollen!! Han är underbar, jag ser fram emot att få träffa er om ett litet tag.
Precis så som du beskriver det kände jag också. Det var mycket nytt, men ändå var både graviditeten och mammarollen så självklar. Det sitter där i generna på något sätt. Däremot har jag hört många pappor skrämmas över att det inte känns så självklart från början och att den naturliga, självklara kopplingen "att man hör ihop" brukar komma först efter ett tag. Men det upplevs säkert olika av olika personer.
Många kramar till dig & familjen!
Å gosingen!
Jag åker på semester snart ett litet tag, men när jag kommer hem igen får jag kanske komma och hälsa på?
Puss Maria
Men så underbar!
Kram
Ja han är en rätt cool liten kille :-D Håkan klev faktiskt direkt in i papparollen, i samma sekund som plutten kom ut, det var och är fortfarande fascinerande att se hur starkt han känner för det lilla livet!
Maria, kom bara kom, jag längtar efter dig!
Li, tack och bock :-D
Hej!
Ramlade in här när jag bloggsurfade runt lite! Vilket underbart litet pyre! Och ryms på en kudde!!! :)
Skicka en kommentar