Nu har jag slutat jobba. I fredags, som var sista dagen på jobbet, var det många som frågade mig hur det känns. Jag antog att de menade "att det är så länge tills du ska jobba igen" och "att veta att du snart ska få en liten bebis" och "att livet ska förändras". Vad svarar man på det? Det kändes helt ärligt inte något speciellt vaken i fredags eller i dag, för det är så overkligt att det faktiskt är en förändring på gång. Just nu, förmiddag på min första lediga dag, är jag mest rastlös och undrar hur jag ska få alla dagar att gå, och så känns det som att jag ska gå till jobbet typ i morgon. Men det ska jag inte, jag ska ta det lugnt, klappa på magen och prata högt med plutten så han känner igen min röst när han kommer ut. 37 fullgångna veckor idag. 3 kvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oooiii...
Så mysigt!!
Men jag förstår att det kan vara svårt att få dagarna att gå... än så länge! Passa på och njut av att kunna duscha när du vill, sitta på muggen i lugn o ro, dricka en kopp kaffe/te och läsa tidningen och se den där filmen du gärna vill se, från början till slut. Man vet ju inte när den tiden kommer igen... ;)
Oh my. Bara tre veckor? Ujujuj. Coolt :)
jag har vant mig nu, skulle kännas mkt jobbigt att gå och jobba :-D
Haha, det gick fort :)
Skicka en kommentar