Hur beskriver man i ord den känsla man får när Bruce står på scenen och ler och 13 700 pers vrålar "Fear of the dark" i globen? Jag får rysningar nu bara jag skriver det. Det var en helt lysande kväll, energin i Globen var total, nya skivan spelades igenom grundligt och verkade gå hem hos alla inklusive mig själv. När sen fem gamla godingar spelades, bland annat ovan nämnda Fear of the dark, ja, då ville jag nästan gråta av glädje. Det var svettigt, trångt, högljutt och alldeles underbart!
Läs recensionen i Expressen så hajjar ni!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vi mötte Lassie i lördags.. Maidens basist åt middag två bord ifrån oss i gamla stan.:-) Inte illa de heller.. Men hade förstås hellre gått på konserten !
haha, ja, då får man liksom både och ;-)
Lite coolt ändå! Jag ska ärligt erkänna att jag nog i första hand skulle ha känt igen Bruce, de andra i bandet är lite blurriga för mig, men det är klart att håret är ju alltid en "tip off".
Skicka en kommentar